Sveriges dansbandsdrottning! Så kan hon med fog kallas. Erica Sjöström från Tierp som för tio år sedan åkte på audition med feber och förkylning i kroppen. Men vad gjorde det, för hon fick jobbet som sångerska i Drifters.
- Jag kan inte tänka mig ett bättre jobb. Jag har underbara kollegor och en fantastisk publik som ger mig så mycket. Det här är verkligen min dröm, säger Erica.

För henne har sången och musiken alltid funnits. Men det började med dans!
- Pappa har ju alltid spelat gammeldans och av honom lärde jag mig spela dragspel. Sen har jag tävlat i både Upplandsscottisen och Lill-Hambon i Söderhamn. Det var under skoltiden som man skulle dansa på olika underlag, som asfalt, gräs och grus. Tyvärr vann jag inte, men tog mig till final ett par gånger, skrattar hon.

Erica Sjöström utbildade sig sedan på Musikhögskolan i Piteå och har sedan bl a jobbat med Wallmans, i musikalen I hetaste laget och med storbandet Satin Dolls.
Idag har hon tillsammans med Drifters erövrat dansbands-Sverige och för det vunnit fem Guldklavar (Årets Blåsare 2001, Årets Sångerska 2003, 2008, Årets Dansband 2004 och Årets Låt 2006).

Tilläggas ska att hon också under den här perioden alltid jobbat ”vid  sidan om” Drifters. Först med privatelever i sång och nu som sångpedagog på Music and Production i Skara. Och lägg därtill ett ständigt pluggande på tyska. Bandet, som då heter Midsommar, är nämligen stort i just Tyskland och Erica har fått lära sig ett helt nytt språk att sjunga på.

- Om jag ska välja ut nåt särskilt roligt som hänt så är det förstås alla Guldklavar. Det är ett bevis på att jag och hela bandet gjort bra saker som glatt många människor. Det känns fint. Sen var det också stort att bli nominerad till Grammis och få vara med om den häftiga festen. Att få vara programledare i P4 ihop med Thomas Deutgen på årets Guldklavengala var också en rolig erfarenhet.

Hennes önskedröm är att få sjunga i Melodifestivalen och vara programledare.
Ifall Erica Sjöström blir mångmiljonär köper hon en Volvo C30, de finns nämligen i rosa. Och så blir det en häst. I stallet är hon nämligen och mockar en gång i veckan.
- Då rensar jag huvudet på toner.

Ericas bästa Drifterslåt: Just nu är det ”En chans till” från nya skivan.
Mattias om Erica: Hon äter gärna Pim Pim. Och lägg till en Marabourulle så är hon i himlen. Det blir många såna under en lång turné.

Ronny, älskar hav och husvagn

42-åring från Göteborg som spelar gitarr och sjunger i Drifters. Yrket lärde han sig av pappa som hade egen orkester. Men Ronny har faktiskt jobbat med annat också. Till exempel som båtbyggare.

1996 började Ronny i Drifters och har varit bandet troget sen dess. En göteborgare som också började som ung med musiken.
- Jag var elva år när jag började med min pappas orkester Leif Jörgens. Vi spelade fem-sex dar i månaden och de var fantastiskt trevligt. Jag lärde mig mycket av pappa och intresset har ju hållit i sig sen dess, berättar han.

Reflex och Smash hette banden som Ronny medverkade i innan det alltså blev Drifters. Men han har haft några andra jobb också, även om de varit få.
- Min utbildning är fordonsteknik på gymnasiet och jag har faktiskt jobbat en kort tid som bilmekaniker innan musiken tog över. Faktiskt blev det också ett år som båtbyggare och det var väl där som intresset för sjön tog fart.

Ronny är sambo och har tre barn. Det bästa han vet är att åka ut på havet och fiska med sin motorbåt.
- Tänk sedan att grilla nyfångad makrill med färsk potatis och smör. Jag nästan ryser bara vid tanken, skrattar han.

Förutom båt finns också en husvagn inregistrerad på familjen. Men det blir inga resor till olika dansbandsevenemang om Ronny får välja.
- Det får jag nog av i jobbet. De senaste åren har vi haft den uppställd i vackra Marstrand och det räcker för oss. Det är riktigt mysigt att vara där med familjen.

- Bland alla minnen får jag nog nämna alla Guldklavar. De betyder så mycket för oss.

Ronnys önskedröm är att få fortsätta spela och att hans familj får vara frisk. Om han vann ett par miljoner blir det dock en investering.
- Det skulle bli en större båt. Sen är nog pengarna slut, tyvärr. Det är dyrt med båtar.

Ronnys bästa Drifterslåt: Ljudet av ditt hjärta
Erica om Ronny:  Han sprayar alltid näsan med näsdroppar före varje spelning.

Stellan, alltid först och sist

Han har spelat i Drifters i 26 år och trivs i bandet. Stellan Hedevik, 49, från Lidköping, har fortfarande roligt och inte ens ett par miljoner på fickan skulle få honom att sluta spela.

Stellan har varit musiker i stort sett hela sitt vuxna yrkesliv. I början av 70-talet, började han spela med Sound Express och sedan blev det Granada innan Drifters kom in i hans liv 1983. Han har dock haft ett annat jobb.
- Det var som bageriarbetare. Som 13-åring började jag köra tårtor. Jag fick 4,50 i timmen och cyklade runt på fredagarna och helgerna, berättar Stellan.

När han inte spelar eller kör turnébussen så vårdar han den. Ömt. Stellans uppgift vid sidan av keyboarden är att hålla bussen fräsch.
- Jag städar, tömmer toaletten och gör lättare servicearbeten. Att komma in i en välstädad buss inför varje turné är skönt. Den har blivit som mitt tredje barn.

Förutom bussen finns alltså två barn och en fru i familjen. En ledig dag vill Stellan gärna bara vara hemma men finns tiden åker vattenskidorna gärna på.
- Det går inte att välja ut något särskilt minne som är det bästa. Det händer roliga och spännande saker hela tiden, men en höjdare var i somras i Malung när vi spelade nonstop med Larz-Kristerz. Hela dansbanan var fullsatt och formligen kokade. En härlig känsla, säger Stellan.

Hans önskedröm är förstås att familjen får vara frisk och må bra. Och om Stellan blev mångmiljonär, skulle han lägga keyboarden på busshyllan då?
- Aldrig i livet! Mina barn och syskon skulle få ett rejält bidrag. Sen kanske en ny bil. Men Drifters slutar jag inte med.

Stellans bästa Drifterslåt: ”Låt kärleken födas”
Henrik om Stellan: En riktig spelevink som ständigt är glad och ständigt på väg.

Mattias, trummis som släcker bränder

Berghorn är inte bara batterist, han är också brandman. Ett tjugotal bränder och olyckor åker hans brandvärn ut på varje år i skogarna runt Norrköping. För det är i skogen han trivs allra bäst.

Mattias, 37, började spela när han var 15 år. Då hette bandet J:sons och sedan blev det några andra konstellationer innan det blev dansband för hela lönepengen. Han fick frisedel från lumpen, men fick tips om Hemvärnet och via det hamnade Mattias i ett brandvärn där han idag är platschef.
- Vi har en släckbil, terrängjeep och en personbil för sjukvårdslarm. Detta har jag hållit på med i elva år och trivs förträffligt. Eftersom alla som jobbar är frivilliga har vi ingen jour utan de som är hemma får åka på ett larm, därför funkar det med turnérandet, berättar Mattias.

Det blir ett tjugotal larm varje år, alltifrån trafikolyckor till skogsbränder. De kompletterar den vanliga räddningstjänsten i och med att de finns i trakterna mellan Norrköping och Nyköping.
- Jag trivs i skogen med min familj. Storstaden är ingenting för mig.

De senaste sju åren har Mattias spelat på heltid. Jontez och Fernandoz är två av banden han var med i före Drifters, där han började 2005.
- En önskedröm? För mig räcker det gott att må bra!

Om Mattias får en ledig dag, och det inte är något larm vill säga, ägnar han sig åt det nyfunna intresset golf.
- Jag har upptäckt att det är väldigt kul med pay and playgolf. Det är avkopplande och rensar hjärnan.

Om Mattias vann ett par miljoner så står ett husköp överst på inköpslistan. Vid en lång sandstrand eller en stor villa inne i stan? Nej då, den får gärna ligga avsides inne i skogen.

Mattias bästa Drifterslåt: Du är himmelen för mig
Ronny om Mattias: Han älskar chips. Grillchips är den stora favoriten.

Henrik ”Turbo” Wallrin - alltid turbo för Turbo

Han började i dansband redan som 12-åring hemma i Vadstena. Sen dess har 37-åringen blivit basen trogen även om banden bytts. Nu är Henrik ”Turbo” Wallrin ny medlem i Drifters.
- Ett härligt gäng och ett riktigt bra stabilt band, säger han.

Henrik är 37 år och bor med sin familj i Vadstena. Han är utbildad finsnickare och jobbade som det en tid innan han valde att satsa på musiken till 100%. Han började spela redan som 12-åring och 1986 var han med och grundade bandet Wahlströms. 1991 började bandet spela på heltid, då var Wahlströms ett hårt arbetande heltidsband och Henrik kunde sluta med sitt andra jobb; att rulla vårrullar på fabrik.- Jag älskar vårrullar trots att jag kan göra dem i sömnen, riktigt gott, säger ”Turbo”. 20 år senare blev Henrik erbjuden jobbet som basist i Black jack, där han fick några fina år.

Sedan hörde Drifters av sig på hösten 2009
- Oj vilket gäng säger Henrik, homogent och proffsigt. Framförallt är alla väldigt mån om varandra. Jag trodde faktiskt inte att de var så bra som de faktiskt är. Man är ju rätt mycket inne i sin värld med dem man spelar. Drifters är ett ruggigt bra dansband. Ett tryggt gäng med en väldigt stark frontfigur i Erica
Och vilken tur att Henrik valde basen. Han var ytterst nära att lägga av.
- Jag hade gjort mina år i dansband tyckte jag, eftersom jag spelat sen tonåren. Fick ett erbjudande om att bli husförsäljare på hela Östergötland, men de hörde inte av sig från det företaget så istället blev det Drifters. Det var säkert någon mening med det. Jag fick nio dar på mig att repa in 70 låtar, så där var det tur att jag hade en viss spelvana, skrattar ”Turbo”.
Men varför smeknamnet ”Turbo”?
- När jag var liten hade jag en cykel som inte såg ut som de andras. Den var pyntad med klockor, flaggor, vimplar, hastighetsmätare och klistermärken. Den gick väldigt fort, tyckte jag, framförallt i nerförsbackar…

En ledig dag tillbringar Henrik med sin underbara fru och deras barn.
Dom flyttade in i sitt drömhus sommaren 2008, ett nybyggt Eksjöhus som dom själva varit med och designat.
Henrik berättar att han är väldigt pedantisk och gillar när det är snyggt och städat runt omkring (Allting blir mycket roligare då).

Ett av hans stora intressen är matlagning. Det blir gärna husmanskost med mycket kärlek och godsaker i. Och om han skulle vinna en miljon så hade han nog investerat det i en mysig sommarstuga med en liten båt till.

Henriks bästa Drifterslåt: Kärleken är inget spel